Forskares idéer har stor potential

Åse
 Karlén
DELA
”Min avhandling handlar om interaktionen mellan lärosäten och samhället. Jag har studerat hur universitetsinkubatorer hjälper till att skapa kunskapsintensivt entreprenörskap i Sverige”, säger Linus Brunnström. Foto: Privat.

Forskare har längre startsträcka än andra företagsgrundare, men deras idéer har stor potential. Dessutom verkar forskares närvaro i inkubatorer vara till hjälp för andra företag, visar en ny avhandling.

När Linus Brunnström arbetade som affärscoach i Umeå kom han i kontakt med en mängd spännande idéer och människor. Till universitetsanknutna inkubatorer söker sig inte bara forskare, andra universitetsanställda och studenter, utan även uppfinnare och företagsavknoppningar som inte kommer från den akademiska världen. Inflödet av idéer är stort. Bara var tionde sökande slipper igenom nålsögat och får en inkubatorplats där de kan utveckla sina idéer till företag.

Brunnström slogs av att forskarnas idéer ofta var de mest intressanta, även om det inte alltid var så lätt att bygga företag på dem. Som doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet fick han möjlighet att fördjupa sig i frågan.

– Universitetens roll har förändrats, i dag förväntas de bidra till ekonomisk tillväxt på ett konkret sätt, säger Linus Brunnström.

– Inkubatorer kan ses som en arena där universitet och samhälle möts. Jag ville veta mer om gränssnittet mellan lärosäten och samhället, hur gapet kan överbryggas och kunskap överföras.

Långsamma men idérika

Hans avhandling bygger dels på intervjuer med chefer och affärscoacher på innovationskontor och inkubatorer, dels på en kvantitativ studie. Den senare hämtar data från Vinnovas nationella inkubatorprogram. Studien innefattar 3 400 projekt i 37 svenska inkubatorer, och sträcker sig över tio år. Samtliga inkubatorer är knutna till ett lärosäte. Hälften av dem ägs också av lärosätet, medan den andra hälften ägs av kommunen.

– Intervjustudien visar, precis som jag noterade när jag jobbade som affärscoach, att forskare är speciella. Av alla grundare som söker sig till inkubatorer har forskare de bästa och mest intressanta idéerna. De anses ha störst potential att göra skillnad.

– Men samtidigt uttryckte cheferna och affärscoacherna också att forskare är långsammare, mindre motiverade att starta företag, och mer benägna att fastna i teknikutvecklingsfasen, jämfört med andra typer av företagsgrundare, säger Linus Brunnström.

Inkubatorerna har utvecklat en rad strategier för att överföra forskarnas kunskap till samhället. Antingen försöker inkubatorn på olika sätt hjälpa till att starta och driva företaget, trots att forskarna inte är de mest hängivna grundarna. En annan möjlighet är att inkubatorn bistår i att sälja eller sprida kunskapen till andra företag, så att marknadspotentialen kan tas tillvara.

I den kvantitativa studien kunde Brunnström följa hur forskare, andra universitetsanställda, studenter, uppfinnare och avknoppningar agerar i inkubationsprocessen. Några tog sig igenom den på 2–3 år och kom ut på andra sidan som ett färdigt aktiebolag. Andra avbröt processen, bestämde sig för att licensiera ut sin teknik, eller fastnade på vägen.

Forskare ger draghjälp åt andra företag

Även denna studie visar att forskare är långsammare och mindre troliga att faktiskt starta företag, jämfört med andra typer av grundare. Men här framkom också en annan viktig aspekt.

– Att ha ett stort antal forskardrivna projekt i inkubatorn är positivt för de andra projekten som befinner sig där. De utvecklar sina företag snabbare, och det är troligare att de genomför en hel inkubationsprocess.

Exakt vad det beror på är svårt att säga, menar Linus Brunnström.

– Det får framtida studier utvisa. Men det kan röra sig om att forskarna bidrar med bra, konkreta råd, hjälp med teknikutveckling, eller lån av utrustning. De besitter specifik kompetens som andra kan ha nytta av.

Avhandlingen utmynnar i tre policyrekommendationer för svenskt, kunskapsintensivt entreprenörskap. En av dem handlar om att uppmuntra fler forskare att söka sig till inkubatorer, och få dem att interagera mer med övriga inkubatorsföretag. Brunnström pekar på att det innebär dubbla fördelar: Dels får inkubatorn in fler högkvalitativa idéer, dels snabbas inkubationsprocessen på för övriga projekt.

I nästa policyrekommendation lyfter han fram en annan värdefull grupp, nämligen studenter. De är också idérika, och bör bjudas in till inkubatorerna i högre grad. Förutom att bidra med egna idéer kan studenterna engageras i utvecklingsarbete för att driva inkubationsprocessen framåt.

– Det här sker redan på många svenska entreprenörskapsutbildningar, till exempel på Chalmers och Göteborgs universitet. Studenterna får gå in som konsulter och hjälpa företag i inkubatorerna. Det är ett alternativt sätt att föra över kunskap till samhället som verkar fungera bra.

Behåll lärarundantaget

Linus Brunnströms tredje policyrekommendation handlar om att Sverige bör behålla det så kallade lärarundantaget, åtminstone för en tid framöver. Lärarundantaget är en konstruktion som vi numera är ganska ensamma om i västvärlden. Det innebär att enskilda forskare eller forskarteam själva äger rätten till sina upptäckter. I de flesta andra länder övergår rättigheterna till arbetsgivaren, det vill säga universitetet.

Trenden startade i USA på 1980-talet och blev mycket lyckosam där. Införandet av Bayh-Dole Act var startskottet, och Silicon Valley blev den kronjuvel som många europeiska länder sneglar på. Utvecklingen i USA fick dem att ändra sina regelverk kring ägande av forskningsresultat, i syfte att öka kommersialiseringsgraden. Men flera internationella studier har kunnat visa att resultaten inte blev vad man hoppades på.

– I många europeiska länder blev antalet patent och startade företag oförändrat, eller till och med negativt, konstaterar Brunnström.

– Både Norge och Finland har minskat sin kommersialisering med 50 procent sedan man införde de nya reglerna kring ägande. Det är för tidigt att säga om nedgången är tillfällig eller bestående, kanske ser vi de verkliga effekterna först om 20 år.

Is i magen rekommenderas därför, och en djupare analys av vad det är man vill uppnå med ett eventuellt slopande av lärarundantaget. Amerikansk forskning visar att det är långt ifrån alla universitetsägda patent som leder till nya intäkter för lärosätet.

– Ett klassiskt exempel är University of Florida, och deras patent på energidrycken Gatorade. Det är ett av ett fåtal patent som de får intäkter ifrån. Resten leder mestadels till kostnader, säger Linus Brunnström.

Kontakta linus.brunnstrom@gu.se

Linus Brunnström lägger fram doktorsavhandlingen Commercialization Done Differently: How Swedish university incubators facilitate the formation of knowledge-intensive entrepreneurial firms på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 19 januari 2021, med start klockan 9.30. Disputationen livesänds och är öppen för alla. Avhandlingen går att ladda ner som pdf. ———–

2870

DELA