HALLÅ DÄR! Sverker Sörlin, nyligen belönad med IVAs guldmedalj

Maria
 Gustafsson
DELA
Sverker Sörlin. Foto: KTH.

Idéhistorikern och miljöprofessorn, Sverker Sörlin, har belönats med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) prestigefulla guldmedalj. Ett inte helt otippat val enligt honom själv. Vi passade på att fråga vad som egentligen krävs för att rädda klimatet.

Grattis till utnämningen! Hur känns det?
– Tack! Det känns stort. IVA är en stark röst i debatten om samhällsutveckling, forskning och innovation. Vanligtvis är det företagsledare eller tekniska och naturvetenskapliga forskare som får priset. Så det är ett förtroende jag har fått genom mitt arbete med klimat-, innovations- och utbildningsfrågor. Det är fält som går ihop med varandra och IVA verkar värdera det tvärvetenskapliga perspektivet högt.

– Utmärkelsen tror jag är en markering. Att akademien vill visa på hur viktigt det är att kunskapsfält närmar sig för att vi ska kunna lösa komplexa problem på flera skalor, från lokalt till planetärt.

Vilken koppling gör du mellan företagande, innovation och klimat?
– I dag går det inte att skilja ut företagande och innovation från frågor om genomsamma livsvillkor. De flesta företag ser i dag affärsmöjligheter genom att engagera sig i hållbarhetsfrågor och grön omställning. Vi har en ny fossilfri samhällsutveckling runt hörnet. Stora sektorer kommer att försvinna och nya typer av energiförsörjning är på intåg. Och det är inte säkert att det är de stora befintliga företagen som kommer att vara bäst på grön innovation. Det kan lika gärna vara mindre trögrörliga startups som tar ledningen.

Hur kan den svenska innovationspolitiken kopplat till klimat och miljö utvecklas?
– Sverige är ett bra innovationsland men det kan bli bättre. Grön innovation behövs. Den är biotekniskt avancerad, vi måste hitta lösningar som går i linje med naturens egna. Grön innovation ska vara lättare, smartare och minska de ekologiska kostnaderna. Det har forskare och miljörörelsen sagt länge. Men nu börjar det bli storskaligt och Sverige kan ta en ledande roll i den utvecklingen.

– Det behövs framtidstro och riskkapital. Och en bred förankring. Kunskap från samhällskunskapen och humaniora är viktig för att lyckas med förändringen. Det är områden som traditionellt har fått en mycket liten del av investeringskakan, men det håller på att förändras nu. Alla discipliner behöver vara involverade i de stora komplexa samhällsutmaningarna. Det är goda nyheter för dem som vill syssla med entreprenörskap.

Kan vi förlita oss på teknisk innovation för att rädda klimatet, eller vad behövs egentligen?
– Det handlar inte längre bara om teknik, det är i högsta grad politik som gäller. Vi ska genomföra klimatomställningen och vi behöver organisera samhällen på andra sätt med styrmedel, beteendeförändringar, organisationsförändringar och investeringar. Det diskuteras just nu i Sverige – vilket är bra – hur vi ska få fram en infrastruktur för att klara klimatomställningen. På samma sätt som vi för länge sedan lånade kapital och investerade stort i utbildning för alla, behöver vi nu pressa igenom den här framtidssatsningen.

Vilka förhoppningar har du på COP26?
– Att det görs stora åtaganden och att länderna lever upp till dem. Och att man inte skjuter på insatserna till efter 2030. Jag hoppas på att ledarna visar på mod och intar en tuff inställning – vi måste agera här och nu. Det är viktigt för att vi ska kunna rädda klimatet.

Kontakta sorlin@kth.se

Om IVAs Stora Guldmedalj
I hundra år har Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, delat ut guldmedaljer till personer som genom framstående gärningar har bidragit till att skapa ett bättre samhälle, inom fälten teknik, ekonomi, näringsliv och samhälle. Läs mer om IVAs guldmedalj och mottagarna av priset.———–

885

DELA