NY FORSKNING | Det får lantbrukare att bli hållbara

Maria
 Gustafsson
DELA
Lantbrukare i Sverige, Norge, Italien och Grekland brottas med samma utmaningar för att bli hållbara. Foto: Unsplash.

Trots lantbrukets klimatavtryck och en ökad efterfrågan på hållbar mat, är det inte alla lantbrukare som ställer om till hållbara affärsmodeller. Så vad utmärker dem som gör det?

Små lantbruksföretag upplever sig ofta maktlösa i förhandlingar med stora jordbruksleverantörer. De brottas också med distributionen och krångliga statliga regleringar av olika slag. Parallellt är de flesta medvetna om klimatavtrycket de bidrar till, och ser dessutom ett ökat konsumentintresse för hållbart producerad mat. Så motiven att ställa om till hållbara affärsmodeller är många. Och motivationen råder det ingen brist på heller. Man vill vara konkurrenskraftig och vet att man har förmågan att anpassa sina produkter till det som saknas på marknaden.

– Men det som skiljer de lantbrukare som ställer om mot dem som inte gör det, är de individuella motiven. De som byter till hållbara affärsmodeller drivs av att göra gott för människor, djur, mark och miljön i allmänhet, berättar Vera Sadovska, Sveriges lantbruksuniversitet.

Små skillnader mellan länderna

Vera Sadovska. Foto: Sveriges lantbruksuniversitet.

Hon har i sin doktorsavhandling studerat mindre familjeägda lantbruksföretag i Sverige, Norge, Italien och Grekland. De flesta av dem bedriver animalisk produktion som mjölk- eller köttprodukter. Skillnaderna mellan lantbrukarna i länderna är få. Men i de nordiska länderna har man mer resurser än sina kollegor i de sydeuropeiska länderna. Resurserna gör att svenskarna och norrmännen kan gå igenom omställningen snabbare och något lättare.

– Å andra sidan är italienska och grekiska lantbrukare medvetna om kostnaderna och implementerar snabbt alla tekniska lösningar som är mer effektiva och hållbara, till exempel energi från förnybara källor. Jag är fascinerad av hur även lantbrukare med knappa resurser kan ställa om, så länge de drivs av omtanke om människor, djur och planet, säger Vera Sadovska.

Korta leveranskedjor och goda relationer

Gemensamt för de lantbrukare som ställer om är hur de genomför förändringar i den dagliga affärsverksamheten. Man väljer till exempel att sälja sina produkter i korta leveranskedjor, det innebär direktkontakt mellan dem som producenter och konsumenterna. En fördel är naturligtvis att de får en större del av produktpriset än de får i längre leveranskedjor. Och att de sparar resurser på transporter och har kontroll över sina produktions- och distributionsprocesser. Men det är inte de enda fördelarna.

– När de möter sina kunder ansikte mot ansikte är det lättare att bygga förtroende och att kommunicera. Lantbrukarna i min studie får regelbunden feedback från kunder och känner att deras arbete verkligen uppskattas.

Viktigt hitta likasinnade

För att fler lantbrukare ska lyckas ställa om till hållbara affärsmodeller, behöver de skaffa sig mer kunskap, enligt Vera Sadovska.

– Många lantbrukare tycker inte att de vet tillräckligt om hållbara affärsmodeller. Och de tycker inte att de befintliga informationskällorna, till exempel lantbruksrådgivning, är användbara.

Men kunskapen om hur man implementerar hållbarhetsprinciper i verksamheten finns där ute, menar hon. Så vill man ställa om gäller det att skaffa sig den.

– Och man bör också se till att samarbeta med partners med liknande drivkrafter av att göra gott för människor, djur och planet, säger Vera Sadovska.

Kontakt vera.sadovska@slu.se

Mer om avhandlingen
Vera Sadovska disputerade vid Sveriges Lantbruksuniversitet 21 april 2023 med avhandlingen Change for sustainability in the agrifood sector. Addressing value creation in business models and learning in university-industry collaboration. Den går att läsa som PDF.

746

DELA